{"id":712,"date":"2017-08-26T10:30:41","date_gmt":"2017-08-26T10:30:41","guid":{"rendered":"http:\/\/koloninarvika.se\/?page_id=712"},"modified":"2017-11-13T09:34:01","modified_gmt":"2017-11-13T09:34:01","slug":"mother-tongue","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/koloninarvika.se\/?page_id=712","title":{"rendered":"Mother Tongue"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

A visual journey inside heritage, gender politics and war<\/strong><\/p>\n

De sju videokonstn\u00e4rena i utst\u00e4llningen: Nezaket Ekici, CANAN, \u00c7a\u011fda\u015f Kahriman, Savas Boyraz, I\u015f\u0131l E\u011frikavuk, P\u0131nar \u00d6\u011frenci och Selda Asal, har alla varit viktiga akt\u00f6rer f\u00f6r att s\u00e4tta Turkiet p\u00e5 kartan som en av v\u00e4rldens mest pulserande platser f\u00f6r samtidskonst idag.<\/p>\n

Vernissage L\u00f6rdag 16 september p\u00e5g\u00e5r 30 september 2017.<\/p>\n

Konstn\u00e4rerna inspireras av dagens politiska situation i Turkiet, d\u00e4r yttrandefrihet och kvinnors r\u00e4ttigheter \u00e4r under pr\u00f6vning. De anv\u00e4nder olika format, tekniker och koncept och belyser olika teman, men har tv\u00e5 saker gemensamt. Den ena \u00e4r tron p\u00e5 att konst kan vara en katalysator f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring och det andra att ber\u00e4tta om kvinnliga erfarenheter, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller krig, konflikter, traditioner, identitet och historia. Den turkiska brytningen mellan ett konservativt auktorit\u00e4rt och traditionellt samh\u00e4lle p\u00e5 den ena sidan och ett modernt stadsliv<\/p>\n

med l\u00e5nga akademiska och konstn\u00e4rliga traditioner p\u00e5 den andra, slutar aldrig att facinera. Denna konfrontation g\u00f6r ocks\u00e5 konstn\u00e4rena till aktivister, med viktiga historier att ber\u00e4tta. I Mother Tounge m\u00f6ter du sju av dem. Mother Tongue \u00e4r kuraterad av Malin Barth och Brynjar Bjerkem.<\/p>\n

 <\/p>\n

Utst\u00e4llningen \u00e4r producerad av TrAP och Stiftelsen 3,14, i samarbete med Interkultur, Buskerud Kunstsenter och Norske Kunstforeninger och st\u00f6ttas ekonomiskt av Kulturr\u00e5det och Fritt Ord. Sveriges Konstf\u00f6reningar ansvarar f\u00f6r utst\u00e4llningsturn\u00e9n.<\/p>\n

Samarbete i V\u00e4rmland
\nV\u00e4rmlands Konstf\u00f6rening, Konstfr\u00e4mjandet V\u00e4rmland, Kolonin Arvika och som del i Demokratins gr\u00e4nser.<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Konstn\u00e4rerna och verken i utst\u00e4llningen<\/p>\n

CANAN<\/p>\n

Exemplary (2009), videoanimation, 27\u201930\u2019\u2019<\/p>\n

Med en blandning av ottomansk miniatyrm\u00e5leri, gamla familjefotografier och egna teckningar illustrerar CANAN ber\u00e4ttelsen om hur normer och levnadsregler \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n en generation till n\u00e4sta. Exemplary \u00e4r som ett modernt \u00e4ventyr och handlar om en kultur i f\u00f6r\u00e4ndring, i m\u00f6tet mellan fria sekulariserade v\u00e4rderingar och en konservativ kultur med tonvikt p\u00e5 religion och moral. Genom att fokusera p\u00e5 individers \u00f6den g\u00f6r CANAN det till en personlig historia om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan m\u00f6drar och d\u00f6ttrar, och utforskar id\u00e9n om att det personliga ocks\u00e5 \u00e4r politiskt.<\/p>\n

 <\/p>\n

I\u015f\u0131l E\u011frikavuk<\/p>\n

G\u00fcl (2007), video, 6\u201947\u2019\u2019<\/p>\n

E\u011frikavuk arbetar ofta med fiktiva tolkningar av h\u00e4ndelser som lika g\u00e4rna kunde ha intr\u00e4ffat i det verkliga livet. I den h\u00e4r ber\u00e4tteslen f\u00f6rkl\u00e4dd till en dokument\u00e4r m\u00f6ter vi G\u00fcl, en ung kvinna som \u00e4r offer f\u00f6r tv\u00e5ngs\u00e4ktenskap och v\u00e5ld. Samtalet med G\u00fcl blir hela tiden avbrute av scener d\u00e5 sk\u00e5despelaren pratar utanf\u00f6r manus, diskuterar trov\u00e4rdigheten hos karakt\u00e4ren hon spelar, och pratar om hur sterotyper och uppfattningar om v\u00e5ld mot kvinnor uppst\u00e5r. Med bakgrund fr\u00e5n journalism, litteratur och teater, leker E\u011frikavuk med verkligheten, myter, fakta och f\u00f6rdomar, och fr\u00e5gar oss vad vi accpeterar som sanning.<\/p>\n

 <\/p>\n

Nezaket Ekici<\/p>\n

Human Cactus (2012), video, 4\u201904\u2019\u2019, dokumention av performance Konstn\u00e4ren b\u00e4r en dr\u00e4kt med 4000 tandpetare, som sticker ut fr\u00e5n hennes kropp medan hon r\u00f6r sig mellan olika positioner och sticker henne i de mest kr\u00e4vande r\u00f6relserna. Kaktusen blir en kraftfull och komisk metafor f\u00f6r hur det \u00e4r att vara kvinna, och Ekici visar b\u00e5de sk\u00f6nheten och begr\u00e4nsningarna hos denna h\u00e4rdiga planta som kan v\u00e4xa p\u00e5 de mest og\u00e4stv\u00e4nliga platser. Ekici anv\u00e4nder ofta sin egen kropp i sina verk, som ofta handlar om tillh\u00f6righet, spr\u00e5k, religion och identitet.<\/p>\n

Selda Asal<\/p>\n

House of glass (2014), installation \/ tablet, 45\u2019<\/p>\n

En kvinna f\u00e5ngad bakom en glasv\u00e4gg f\u00f6rs\u00f6ker desperat att tillkalla uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r att bli befriad. Placerad i en dekorativ guldram blir hon till ett objekt, n\u00e5got som kan \u00e4gas och h\u00e4ngas upp p\u00e5 v\u00e4ggen. Ramen skapar ett avst\u00e5nd mellan kvinnan och betraktaren p\u00e5 utsidan, som blir \u00f6gonvittnen till henns f\u00e5ngenskap, utan att kunna hj\u00e4lpa henne. Asals filmer k\u00e4nnetecknas av ett dokument\u00e4rt spr\u00e5k och ett starkt socialt engagemang.<\/p>\n

Savas Boyraz<\/p>\n

Evin\u2019s story 2013 2\u201d09\u201d<\/p>\n

Boyraz visar i sitt videoverk en film om kurdernas f\u00f6rh\u00e5llande till sitt eget hemland, som ocks\u00e5 ber\u00f6r kvinnornas roll. Evin sitter i ett hamnomr\u00e5det l\u00e5ngt hemifr\u00e5n och ber\u00e4ttar om sina egna erfarenheter om Peshmarga-krigare i irakiska Kurdistan. Men den korta ber\u00e4ttelsen handlar mest om k\u00e4rlek, om hopp om en vardag utan krig och d\u00f6d. Savas Boyraz filmer har alla en melankolisk sk\u00f6nhet i sig sj\u00e4lv, i skildringen av m\u00e4nniskor mot bakgrund av n\u00e5got mycket st\u00f6rre, i stora \u00f6ppna landskap och m\u00e4nniskors politiska hem.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c7a\u011fda\u015f Kahriman<\/p>\n

Rear window (Fen\u00eatre sur cour) (2009-2011), stop-motion animation, 6\u201904\u2019\u2019<\/p>\n

Till skillnad fr\u00e5n de andra verken i utst\u00e4llningen kommenterar Kahriman inte en specifik kvinnlig erfarenhet, utan en dagsaktuell symbolsak. Blicken vilar \u00f6ver en helt vanlig bakg\u00e5rd, d\u00e4r lek och vardagsliv kretsar kring bakg\u00e5rdens enda tr\u00e4d. N\u00e4r tr\u00e4det huggs ner \u00e4r det n\u00e5got som f\u00f6r\u00e4ndras. Verket \u00e4r skapat tidigare, men gavs ut 2013, och g\u00e5r till botten med de politiska protesterna i Geziparken i Istanbul samma \u00e5r, som startade som ett motst\u00e5nd mot att parken skulle byggas ut. Politiska aktivister och konstn\u00e4rer har l\u00e4nge haft fokus p\u00e5 milj\u00f6 och stadsutveckling. Sedan protesterna har det ocks\u00e5 blivit en stark symbol f\u00f6r motst\u00e5ndet mot president Erdo\u011fans regim.<\/p>\n

 <\/p>\n

P\u0131nar \u00d6\u011frenci<\/p>\n

A Gentle Breeze Passed Over Us, film, HD, 5\u201959\u201d, colour, sound, 2017<\/p>\n

\u201cA Gentle Breeze Passed Over Us\u201d unders\u00f6ker ett djupt rotat problem: I v\u00e5r samtid sker en snabb f\u00f6r\u00e4ndring av sociala och tekniska f\u00f6ruts\u00e4ttningar d\u00e4r v\u00e5r sociala ordning inte l\u00e4ngre matchar v\u00e5r tekniska ordning, som Walter Benjamin f\u00f6rutsp\u00e5dde f\u00f6r ett \u00e5rhundrade sedan, vad \u00e4r hemma och vad \u00e4r hemland? Vad \u00e4r det f\u00f6r typ av platser som vi lever i och skulle det vara m\u00f6jligt att ber\u00e4tta historier om denna nya v\u00e4rld utan att ta med terror och desperation \u00f6ver att inte h\u00f6ra hit? Kan de gamla tonerna som glider l\u00e4tt \u00f6ver Egeiska vattnet bli kulturens symbol f\u00f6r en djup kultur som nu sprids \u00f6ver hela v\u00e4rlden och s\u00f6ker en plats f\u00f6r sig sj\u00e4lv? Under skrivandet om Medelhavet betonar Fernand Braudel att dynamiken hos dem som bildar regionens kultur inte bara kunde f\u00f6rklaras av de som f\u00f6ddes p\u00e5 dess str\u00e4nder. De som immigrerade till dessa str\u00e4nder genom segling, deras barn som f\u00f6ddes senare, och \u00e4ven de som er\u00f6vrade dessa str\u00e4nder var grundarna till Medelhavets livsstil. Braudel skriver vidare att livet har f\u00f6rvandlats till ett partnerskap genom \u201dst\u00e4ndiga anstr\u00e4ngningar fr\u00e5n m\u00e4nniskor ig\u00e5r och idag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

A visual journey inside heritage, gender politics and war De sju videokonstn\u00e4rena i utst\u00e4llningen: Nezaket Ekici, CANAN, \u00c7a\u011fda\u015f Kahriman, Savas Boyraz, I\u015f\u0131l E\u011frikavuk, P\u0131nar \u00d6\u011frenci och Selda Asal, har alla varit viktiga akt\u00f6rer f\u00f6r att s\u00e4tta Turkiet p\u00e5 kartan som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":103,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_mi_skip_tracking":false},"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/koloninarvika.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/712"}],"collection":[{"href":"http:\/\/koloninarvika.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/koloninarvika.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/koloninarvika.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/koloninarvika.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=712"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/koloninarvika.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/712\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":717,"href":"http:\/\/koloninarvika.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/712\/revisions\/717"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/koloninarvika.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/103"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/koloninarvika.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=712"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}