Annie Johansson / Att stå vid berg

25 november 2017  – 6 januari  2018

Vissa platser, som det karga landskapet på Island, eller som barndomslandskapet i Värmland, väcker känslor och tankar i mig som handlar om inre och yttre –landskap, intimitet, arv och tillhörighet. Med materialet som utgångspunkt söker jag efter ett slags samtal mellan mig själv, lanskapet och de generationer som föregått mig. I görandet infinner sig en känsla av gemensamma kroppsliga erfarenheter och fysiska minnen med de som föregått, med de som likt mig, de som funnits med mig, hukad över ett broderi och filtandes i en slaktbod. Gemensamt lämnar vi spår av beröring i ett görande som handlar om befinna sig tätt intill tiden, i stygn efter stygn. Samtidigt tänker jag på hur lanskapet forsätter tillsynes oändligt, hur det trycks samman och formas fram likt ullen, hur den i teorin kan tovas samman och fortsätta i all oändlighet. På så vis vecklar en känsla av lanskapets oändlighet ut sig. Det är ett försök att sammanföra den kroppsliga relationen jag känner till lanskapet och till tidigare generationer; ett försök att förmedla hur dessa känns i kroppen; ett sökande efter tillhörighet i hur vi delar lanskapet som omsluter oss.

tovad ull, sidenchiffong, broderi i nylontråd.

 

Annie Johansson (född 1986 i Värmland) bor och arbetar i Göteborg. Examinerades 2014 från MFA i textilkonst vid Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs Universitet. Efter sin examen har Johansson haft två separatutställningar, bl.a nyligen på galleri SOFT i Oslo. Hon har även medverkat vid flera grupputställningar i Sverige, Turkiet, och Ukraina.